johannalydahl

Imorgon bitti åker jag till skåne med min ena familj, kalle, pappa och my. I ett litet hus på österlen ska vi bo och leka en sån där idyllisk familjesemester med allt vad det innebär. Vi ska bada en massa i havet, åka runt och besöka olika antikvariat och mysiga fik, ta kvällpromenader längs majsfälten, ligga vid stranden och läsa kärleksromaner, äta frukost på verandan etc! Nu håller vi på och packar, diskutionen går fram och tillbaka om man ska ha med sig gummistövlar eller inte, vilka kakor som inte smälter i bilen och jag har kommit på att jag är okapabel att packa lagom mängd. Min resväska går knappt att bära.Vi ses om lite drygt en vecka!

Ps. häromdagen klappade jag en älg! Mitt älskade favoritdjur! Jag har kommit på att älgen är en blandning av kanin, häst och kamel, och resultatet har blivit detta bedårande vackra och mäktiga djur. Puss!

Och helt plötsligt var vi här i sveriges stolthet, stockholm. Vi har fått låna papps lägenhet när de är bortresta och nu sitter jag och maria här och strukturerar upp vår bräckliga ekonomi och lyssnar på beirut. Den här sommaren blir den dyraste i mitt liv och det värsta är att jag inte kan luta mig tillbaka på att jag kan leva billigt i höst, för med all den här fittdansen blir utgifterna många ska jag säga. Men för stunden gör det inte så mycket, imorgon ska vi dansa på balettakademien och sen kommer david och julia och gör staden osäker! Nu ska vi röka på balkongen, peace out!

Jag har ett nytt span.
Enda tills häromdagen var jag övertygad om att jag lämnat det där med att bli sådär gruvligt jävlaasförälskad i killen jag bara sett på avstånd men som jag aldrig pratat med, det känns bara så högstadiet. Sådär som när jag tog reda på allt om min älskling, när han fyllde år, vart han bodde, vilka han var kompis med, vad hans föräldrar hette, vad han tyckte om för mat, hur ofta han hade vissa kläder etc.
Så fan heller. 14-åringen finns fortfarande kvar inom mig och har fått mig att inse att det inte är så farligt att bli lite småkär, utan större allvar. För han är verkligen helt fantastisk. En erlend oye-look alike, med världens vackraste leende och finaste hår och underbaraste gångstilen. Faktiskt så har ett sådant här se-på-gatan-span "slått in" en gång för mig, det mest omöjliga tänkbara spanet började prata med mig en vinter. Så ja, jag ska nog fortsätta att vara betuttad ett tag framöver. Har redan tagit reda på hur gammal han är och vad han heter. Men det säger jag inte.

efter sista dagen på jobbet åkte jag upp till stockholm. imorgon ska jag och pappa åka båt i skärgården och ta hand om små kattungar som förmodligen kommer till världen om en liten stund <3

Idag när jag kom hem från jobbet låg det en liten lapp på min kudde, från en sömnpraterska :*

det här har jag gjort på mitt jobb idag:

koreograferat klart den nya dansen
stretchat/sovit till radiohead
löst sudoku
spelat piano
uppträtt på stan
tjänat 140 kr i hatten (!!!)
dansat sönder skorna
iakttagit boulespelande penisonärer
genomfört ett mycket intressant experiment

jag och anna ska äta ananas. åh goth, goth!

ah, kvinnorna i mitt liv!

Eftersom bland det värsta som finns  är att sova ensam, sov jag hos anna inatt. Vi gjorde vårt bästa för att underhålla oss trots regnet, såg på en oerhört lättsmält film, I'm not there, drack te och lyssnade på världens bästa musik eftersom vi har bäst musiksmak ever. Nu ska jag snart cykla till jobbet och vara kreativ! vi ska börja använda oss av rött snöre för att locka publik...puss på livet