åh virkning
man släpper taget, det är inget mer med det
Hej. Jag lever ett levande liv dessa dar.
Var krasslig i fredags och sjukanmälde mig från dv. Febern och halsontet försvann lika snabbt som det kom och jag tog mig en spontantripp till stockholm och ellen! Vi har hängt hela helgen, hur himla fint och härligt som helst. Hängt i hagsätra, åkt en jävla massa lokaltrafik, haft mysmiddag med göttiga kvinnor, dansat på slakthuset, fikat, varit på tjugofemårsfest och haft det sådär kul som bara jag och ellen kan ha det. Det är så jävla värt att leva livet när man orkar med det också! När man käkar så man orkar vara levande, inte bara överleva eller ens det. Att ha energi att göra femtioelva ärenden och springa omkring på stan och byta tunnelbana och buss var och varannan minut och sen ändå fortfarande orka med och njuta av festligheter, dans, människor, pojkar och vin liksom. Utan att halvt dö på kuppen, istället göra alltsammans med ett glatt humör och tycka att även minsta triviala småsak man utför kan vara rätt så fint ändå. Jag uppskattar att uppskatta det här så enormt mycket!
skrillex
Åh har haft en så himla rolig helg! I fredags blev det vin- och klädgivarafton hos finaste hedvig samt häng hos jakob och igår städade jag och mamma exakt hela huset från topp till tå, in i minsta lilla vrå sen bar det av på middag hos agnes! Vi och linnea dubsteppade oss lite, insöp aningens rödvin och fortsatte sen ner på stadens kulturnatt. Diverse jordgubbsdrinkar, diverse band, höstkyla och träff med älskade och efterlängtade david får sammanfatta kvällen. Gillar livet liksom. Idag har vi haft visning på huset!
en tråkig sak är att jag inte kan befrukta mig själv
septemberkväll
En anorexi är ingen egenskap, det är en SJUKDOM. Ältar detta om och om igen när känslan av förlust av bekräftelse och uppmärksamhet smyger sig på. Vet ju att det egentligen bara är ytterligare ett trick från ätstörningens sida att locka mig tillbaka på vägen, det finns ingen verklighet i dess uttalanden och hör sen. För vem vill bli sedd som en anorektiker? Vem vill endast vara bra på att svälta sig? Som om jag inte skulle bli omtyckt, uppmärksammad och bekräftad om jag inte är sjuk. Som om jag vänder alla eventuella misslyckanden, snesteg och mindre välkommande resultat till svält, som om detta skulle lösa mina forna, nuvarande och kommande problem. Sluta äta för att fly den jobbiga verkligheten, typ.
Jag vill vara Johanna. Jag vill orka finnas till, leva livet osv. Jag vill orka med att umgås, skratta, älska, känna, uppleva och utföra stora och små äventyr, jag vill orka glädjas åt och bry mig om mig själv och andra och jag vill bli sedd som mig och ingen annan. För jag är värd det, seriöst och ärligt talat. Punkt och hej
gullungen min
Min fantastiska lillasyster Mira fyllde 1 år igår. Kalas med stort k blev det. Jag älskar henne så himla mycket!
