Solkysst osv

Mår så himla mycket bättre. Svettpromenerade av mig mina agressioner, åt vårlunch på balkongen, mötte upp fina kvinnor i solen och köpte glass. Systemade mig då jag ignorerar att jag bör gå och engagera mig på jobbet imorgon- behövde inte legitimera mig! Göttigt dårå.
Nu skall jag svida om, sminka mig, ta ett glas körsbärsvin på balkongen. Ikväll vankas grillning samt födelsedagsfest!


drivans blommor smälta ner och dö

Jag är ledsen. Tänker på mig själv i göteborgshelvetet och läser genom lite bloggtexter från dessa jävliga dagar. Här kommer några inlägg från våren 2010:

Mars:
-Borde vara glad för jag har haft så himla askul ikväll men jag bara gråter helt omotiverat över min fil och kan inte sluta och funderar på att gå in och lägga mig hos maria för jag vet inte om jag klarar av att sova ensam inatt. orkar inte med mig själv.

-Men herregud, kan det jävla grinflödet lägga av nån gång. mustigt i kombination till en begynnande pollenallergi, jävla skitvår, skitliv, helvete vad sorgligt. tur att jag har en kombo att skeda med. ska dö nu, hej

-Tenta på söndag morgon och den jävla hjärtesorgen blomstrar. det gör bara så sataniskt ont. tur att man har en syster som kommer hit och håller handen och byter klänningar och lämnar kvar läkerol.

April:
-1. vill inte
2. orkar inte
3. klarar inte
4. är rädd

Maj:
-Mamma lyckas alltid att pricka in och ringa när jag är som mest ledsen och då blir jag ännu ledsnare när jag hör hennes röst och nu tror hon säkert att jag är ledsen jämt och jätteolycklig och jävlig. Är det ibland och har lätt för att gråta, men vill inte att min fina (gud får tårar i ögona av att tänka på kvinnan) mamma ska oroa sig och vill att hon ska veta att hennes yngsta dotter klarar sig, stundtals lite väl mycket spott i nävarna bara.
Kroppen säger ifrån på alla möjliga sätt dessa dagar och nu får det faktiskt vara nog. Måste inse att det här inte håller, jag går sönder från alla håll och kanter och vill inte tänka på vad som kommer att hända om jag inte skärper mig.. Har gått så himla fort bara, så jävlajävla farligt. Suttit och haft nån form av confession med maria i hennes säng hela morgonen och bett om förlåtelse för att hon ska behöva se mig såhär, även om hon säger att det inte gör något osv. Vi är lediga idag och ska fingå lite på stan strax. Känns som lördag. Hej


-Packar och lite så. Pappa är påväg ner och imorgon åker vi härifrån. Tagit mig genom detta kötteri till vecka ändå, umgåtts med en massa bra människor, fick vg på tentan, krigat med den jävla anorektiska sidan, fallit lite, kravlat upp lite, pratat med mamma varje kväll. Tendenser till lanugohår, kul liv. Jag är snart 20 år.
Vet att det inte är mitt eller någon annans fel, men jag skäms


Hejdå.



I think I need a new heart

Verkligen ingenting blir som jag tänkt mig denna arma helg. Mest åt det negativa hållet. Känner mig så ofantligt ensam bara. Vill umgås i kvällssolen. Vill flytta.
Skitkväll, skitliv.

if I was your boyfriend


Läggan förmig själv denna arma helg. Fantastiskt göttigt. Idag ska jag gå i solen, vårstäda, dra en secondhandrunda och till kvällen kirrar jag middag och förfest med fina vänner för att sen styra kosan mot klubb hemligheten osv. Känns som en fin dagsplanering.
Fokuserar på det fina. På att se var dag som unik, följa känslan och viljan, bejaka mina behov. Lyssna på kroppen, själen, hjärtat. Njuter av nuet, ser fram emot kommande dagar och nätter.

out and about i malaga

Men åh älskade lilla livsnjutningen! Mått så genuint himla asbra enda in i själen dessa semesterdagar, liksom malaga- vilket fantastiskt grymt ställe!
Vi har göttat oss i livets finesser exakt hela tiden och jag har känt mig så himla befriad från allt som har med ätstörning att heta. Varken tänkt, agerat eller reflekterat över intag/uttag, tider, mängder, innehåll, kroppsfixering och allt fanskap som under cirka hela mitt himla liv varit min vardag. Så galet märklig och underbar känsla.
Vi har promenerat runt i staden, upptäckt och botaniserat bland alla fantastiska gator och byggnader, hängt på stranden, besökt en grym botanisk trädgård som var cirka hur jävla vacker som helst, haft picknick, gått upp på ett berg, druckit otaliga läskande drinkar, ätit en massa glass, oliver, tapas och härlig mat, haft öl- och chipsmys på rummet och insuperat ljuvligt vin. Känt oss vackra och grymma precis som vi är, boostat varandra med fina ord, skrattat och fnittrat sönder, sjungit visor i skrålande form och bara varit i lilla nuet, just precis i stunden och njutit av att få finnas till. Tack för att ni är så fantastiska fina, fina vänner.


lilla själen

Jorå. Kom liksom på en rätt så himla betydande faktor i mitt ambivalenta mående senaste dagarna..Lilla blåa pillret som jag häromveckan tänkte att jag nog inte behöver mer och därav slutade tvärt- ibland är man ju dum i huvudet. Igår kunde jag inte gå till jobbet för jag var helt himla skakis och ängslig och jävlig, pulserande oroskänslor i bröstet och lite svårt att andas och fanders, gick omkring hela dan och undrade vad som egentligen var galet- ringde mamma i panik framåt kvällsningen och tillsammans benade vi ut saker och ting och kom till insikten med att jag behöver min medicin. Jag känner mig dålig som fortfarande är beroende av den osv, men å andra sidan- har man halsfluss slutar man ju inte med penicillinen så fort halsen känns bättre, utan man fortföljer ju lilla kuren..
Idag fokuserar jag på att göra saker jag mår bra av, samlar mig inför resan, samlar mina tankar och andas djupt.

living it large

Anorexifan har förtillfället extrema dödsryckningar och det var väl fan vad svårt det ska vara att få tyst på monstret..en salig blandning av känslor där jag känner mig stark,oövervinnerlig och så himla grym, för att nästa sekund drabbas av paralyserande kropps-, framtids-, och ångestångest. Senaste veckorna har jag verkligen lagt på lilla kolet för att frigöra mig från helvetets eldar och jag kan ju säga att det visat sig på vågfan. Osäkerheten om det jag gör är rätt- fixar jag det här? Vad håller jag på med? Vågar jag stanna kvar? Wäää. Ifrågasätter mig själv gång på gång- hur vill jag egentligen leva MITT liv och gång på gång inser jag att jag ju vill kunna göra allt och aldrig mer må dåligt på ett ätstört sätt. Jag orkar inte ha ångest mer. Varför skulle inte jag kunna få må bra och tillåta mig att njuta?

Har haft en alldeles fantastisk helg. Ljuvligt tvåmanshäng med finaste caroline, rosé och nattliga äventyr i fredags. Armt uppvaknande i lördags och tågfärd med vänner mot norrköping och bästa julia- ett dygn av konstant skrattande, tokigheter, kärlek, systerskap. Har inte haft så genuint roligt och skrattat så mycket på jag vet inte hur länge! Avslutades med en grym festkväll med massa dans, askul utgång- verkligen unga singelkvinnorna out and about så att säga...åååh <3

Nu bör jag ta tag i lilla malagaplaneringen- packa, fixa, växla pengar, bikiniköp och allt, för på torsdag drar vi!!


skärvor ur en svit

Lite ledsen denna arma afton. Var på dansen och kände mig mest ful och otillräcklig. Två små egentligen välmenande kommentarer som omvandlades till kaos i huvudet, ätstörningen fick frispel och skrek sig hes. Jag hatar dig äckliga, hemska djävul.
Låter den inte ta kommando dessa dar. Lyssnar lite, skriker tillbaka, grinar en skvätt och spottar i nävarna på nytt. Det blir inga fler dar i svältklorna. Jag ska klara det här. Jag klarar allt.

Fin kväll igår. Ölen och tjejerna var bäst och det där med nån form av dejtandet känns lite väl mjäkigt. Orkar inget mer trevande, jag vill ha storm och passion och lite jävlar anamma för gudskull.

Drar dagens sjuttioelfte snus och tänker att det ju finns så mycket fint ändå att leva livet för.

frigid spring

Hejheej. Lätt sliten efter dagens kötteri till arbetsdag, frysvaror och en himla massa havregryn liksom. Lilla ryggen.. Tur att man har så fina kollegor.
Ikväll skall jag äta finmiddag med mamma och kalle som är i stan, dricka öl med fräscha brudar samt besöka en rätt så himla spännande människa av den manliga sorten. Helt jävla okej onsdag med andra ord.

oki

Vet inte riktigt vad jag håller på med och tänker att det kanske inte gör så mycket dessa dar. Ibland får man leva bara för att livet är så himla kul liksom. Dagens visdomsord, hej. Nu skall jag invänta mitt manliga besök, herregud.

lilla mintsnusen


Fantastisk kväll, fantastisk natt, fantastiskt umgänge. Tack för igår så att säga <3
Är så himla glad att jag och denna ljuvliga brud börjat hänga! Du är grym älskade vän!
Långfredag, lååång fredag, älskart.

kyss mig

Lilla rösten försvann visst. Lyckat samtal med min kurator imorse liksom, brutalt kraxande och väsande konversation. Och jag som verkligen skulle behövt prata av mig..Jaja. Fick lyssna och ta in kvinnans visdomsord istället och mobilisera styrka och kraft. Lilla resultatet av mitt relativt nya ickekompensationsbeteende fick jag svart på vitt innan samtalet och jag ser det som en gåva. Hej friskvikt! Skål och välkommen. 20 kilo senare osv.

Finfin helg har det varit. Hemligheten var sweet och min hemmafest fantastisk. Kom en hel del fina filurer, både nya och gamla bekantskaper. Så himla glad och tacksam.

RSS 2.0