johannalydahl

Drar en snus och tänker att jag är trött på män. Män i allmänhet, manlig attityd i synnerhet. Wää.
Jag tänker att jag inte ska hoppas på för mycket, inte igen. Det sticks för mycket i det lilla hjärtat och jag färdig med att göra illa mig själv.
Styr upp en fest istället, endast för kvinnofolk. Känns bra.¨

Annars då. Jobbar allt som oftast med att försöka välja den friska vägen, det mest normala, eftersträvar detta och är uppmärksam till tusen för att inte falla för ätstörningens inviter. Svårt, men samtidigt så himla häftigt att bli medveten om småsakerna, de små valen man gör som i stunden kanske inte känns särskilt betydande, men i slutändan dem som gör en frisk liksom.