johannalydahl

Lyssnar på PJ Harvey mest hela tiden dessa dar. Himla göttig kvinna det där.
Jobbar som en sate med att förlika mig med tanken på att jag ju inte kan hålla på och äta fyrkantigt resten av mitt liv. Det där med att gå efter matschema osv, fasen vad det är inprentat i huvvet! Mat för en dag, gå och dra nåt gammalt över dig. Jag behöver mer mat. Herregud, jag jobbar och sliter som värsta grovarbetarn tre dagar i veckan, dansar, promenerar, cyklar, festar och LEVER nuförtiden. Dessa tankar om att jag gått "utanför" ramarna- kanske ätit utöver, en extra macka där, mer mat där, efterrätt hit och dit- och därav komma in i tankemönster med att "då blir det mitt kvällsmål", "då hoppar jag lunchen imorgon" eller "då tar jag lite mindre frukost nästa dag" osv osv osv- JAG ORKAR INTE
Jag äter vad fan jag vill, när jag vill, hur jag vill. Låter hungern och känslan bestämma. Ibland blir det mer, ibland mindre. Finns inga regler, inga rätt och fel i huruvida min kropps behov ter sig. Ibland kan man äta bara för att det är så jävla gott, ibland för att man borde i förebyggande syfte, ibland av ren tristress. Jag vet att min kropp tar hand om näringen, det är ju inte som att jag äter tills jag mår illa. Och gör jag det nån enstaka gång är det väl skitsamma, vikten skjuter inte för det nu när jag äntligen är normalVIKTIG.
Mat är inte min fiende, mat är gott, mat är livsnödvändigt och behöver inte vara så extremt laddat.