syrenerna

Ligger här, scensminkad, pirrig och förväntansfull inför eftermiddagen och kvällens dansföreställningar. Skall bli rätt så himla fantastiskt tänker jag! Bara att dansa återigen på min gamla gymnasieskolas grymma scen liksom..
Skall träffa min pappa en stund innan och spendera lite ensamtid tillsammans. Händer cirka aldrig dessa dagar.

Har börjat gå hos sjukgymnasten på ätenheten för att ta itu med de sista bitarna kring kroppsuppfattning och fanskap. Vi diskuterade en hel del kring detta ämne, hon påpekade hur sjukligt sjuk och ämlig jag faktiskt varit, nära döden och allt det där och om hur svårt det kan vara att ändra på det kroppstänket man haft vid en sådan låg vikt, vanetankarna som släpar efter från en söndersvält hjärna osv.
För det är ju inte alltid så lätt att tro på det man gör och acceptera och faktiskt tycka om den nya kropp jag har och kommer att leva i liksom..Ibland känner jag mig och tycker jag ser smalare och snyggare ut nu än för ett par kilon sen bara? Antar att jag byggt mer muskler, ni skulle se mina armar dessa dar! Omg. Och ryggen, den går ej av för hackor den heller, hehe. Jag kan verkligen rekommendera att INTE stanna på ett bmi 18-19, tankarna ger med sig så hemskt mycket med snäppet högre vikt. Och varför gå omkring styrd av ätstörningsklorna och vara jävlig när man kan må så mycket bättre?
Varför skriver jag ens om detta skit? Har så mycket som snurrar där i huvvet.
Vill bara vara helt underbart frisk och fri nununu

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0