september liksom

Igår gjorde vi sista föreställningen. Jag har gråtit så mycket att jag känner mig alldeles tom. Fan vad fina alla har varit/är. Jag älskar er. Det här har varit bland det bästa jag varit med om.
Om en liten timme börjar jag mitt nya jobb. Lite lätt nervöst. Allt känns helt konstigt just nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0