man släpper taget, det är inget mer med det


Hej. Jag lever ett levande liv dessa dar.
Var krasslig i fredags och sjukanmälde mig från dv. Febern och halsontet försvann lika snabbt som det kom och jag tog mig en spontantripp till stockholm och ellen! Vi har hängt hela helgen, hur himla fint och härligt som helst. Hängt i hagsätra, åkt en jävla massa lokaltrafik, haft mysmiddag med göttiga kvinnor, dansat på slakthuset, fikat, varit på tjugofemårsfest och haft det sådär kul som bara jag och ellen kan ha det. Det är så jävla värt att leva livet när man orkar med det också! När man käkar så man orkar vara levande, inte bara överleva eller ens det. Att ha energi att göra femtioelva ärenden och springa omkring på stan och byta tunnelbana och buss var och varannan minut och sen ändå fortfarande orka med och njuta av festligheter, dans, människor, pojkar och vin liksom. Utan att halvt dö på kuppen, istället göra alltsammans med ett glatt humör och tycka att även minsta triviala småsak man utför kan vara rätt så fint ändå. Jag uppskattar att uppskatta det här så enormt mycket!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0